det är aldrig skönt att bli backstabbad,
Kan inte sova som vanligt då. Jag vet inte vad det är, ett tag gick det så jävla bra jag hoppas inte att det kommer återgå till de sömnlösa nätter jag hade förra året, orkar bara inte gå igenom det just nu.
Jag vet inte riktigt vad det kan beror på det är såklart mycke som händer men jag försöker att bara fokusera på skolan och nutiden. Men det är svårt när jag tidigare hade min framtid så välplanerad, nu känns allt okontrulerat. Allt känns luddigt och jag vet inte vilken väg som kan bli den rätta.
Det är inte mycke kvar av den här staden och det kasnke är dags att låte de yngre ta över skitsnacket, sveket och hysterin, jag känner alla fall att jag är färdig med det. Jag har levt här hela mitt liv och aldrig någon annanstans, jag har sanckat tillräkligt mycke skit, jag har svikit människor och jag har skapat min egna hysteri. Men jag har även funnit vänskap och kärlek i den här staden. Jag har många bra minnen och många dåliga.
Men nu känns det tomt, kan inte hitta bättre ord att beskriva det jag känner tomt.
Jag vet inte vad jag känner, hur jag känner eller vad jag ens vill känna.
Jag har nog aldrig känt mig så tom på känslor någonsin, kanske det stämmer som folk säger, jag är bara så jävla iskall.
Vi kommer alltid undra över det förfluta och den kommande framtiden. Men vad ska man tro när man börjar undra över nuet?
Jag vet inte riktigt vad det kan beror på det är såklart mycke som händer men jag försöker att bara fokusera på skolan och nutiden. Men det är svårt när jag tidigare hade min framtid så välplanerad, nu känns allt okontrulerat. Allt känns luddigt och jag vet inte vilken väg som kan bli den rätta.
Det är inte mycke kvar av den här staden och det kasnke är dags att låte de yngre ta över skitsnacket, sveket och hysterin, jag känner alla fall att jag är färdig med det. Jag har levt här hela mitt liv och aldrig någon annanstans, jag har sanckat tillräkligt mycke skit, jag har svikit människor och jag har skapat min egna hysteri. Men jag har även funnit vänskap och kärlek i den här staden. Jag har många bra minnen och många dåliga.
Men nu känns det tomt, kan inte hitta bättre ord att beskriva det jag känner tomt.
Jag vet inte vad jag känner, hur jag känner eller vad jag ens vill känna.
Jag har nog aldrig känt mig så tom på känslor någonsin, kanske det stämmer som folk säger, jag är bara så jävla iskall.
Vi kommer alltid undra över det förfluta och den kommande framtiden. Men vad ska man tro när man börjar undra över nuet?
Kommentarer
Trackback
