frommyinside

Fy fan!
Hata, hata att jag alltid ALLTID ska vara sist ut med allt. Sitter och försöker skriva klart min uppsatts i natur tar lite längre tid än jag räknat med. FY!
Sen var det ju finaste vädret i dag men det gynnade mig inte så mycket eftersom jag hade praktik och därför inte slutade för än vid 17.15och var hemma vid 18.00. om det vart bitter? OM. Så fick inte njuta så mycket av det fina vädret mer än inne från salongen genom fönstren. Men det är så kul att se alla människor nu när solen kommer fram alla ser så mycket gladare ut och alla verkar mycket mer glada nu.   

Satt och funderade på hur mycket folk tror på vad andra säger och på vad personer säger till en och kom fram till att man litar ganska mycket på andra. Om någon säger "Lita på mig jag kommer inte berätta det för någon" Ja då tror man "äsch, Han/hon berätta det inte för någon så..." eller "Tror du själv att jag skulle säga så?" Ja då tror man ju inte att den personen skulle säga så heller. (inte alla lägen men många)
 Vi människor tror så himla mycket på andra att vi glömmer lätt att följa sitt inre, man glömmer lätt att man inte kan lita på alla eller lita på vad folk säger. Man kan ta rykten med en nypa salt kanske ha det i bakhuvet men för det mesta är rykten så jävla på östa att det som var sant i grund och botten har bara blivit en liten, liten del av en fet jävla lögn. Eller man tror att man känner någon bara för man känt den personen ett halv år, ett år och att man kan då lita på den (jo men vist alla kanske inte är lögnare)

 Men tänk efter hur väl känner du dina vänner IGENTLIGEN?
Ja kanske vi borde lägga en tanka till nästan gång innan vi säger/gör någonting, för man vet ju aldrig hur mycke tillit man kan lägga, eller så skiter man bara i det och så hoppas man på det bästa. Vi tänker ju alla olika och vi värderar saker olika för att alla människor är olika, enkelt men ändå så jävla invecklat.

Peace AND OUT!