frommyinside

Även fast jag har mina depp dagar eller att livet känns som om det står stilla och jag inte kommer någon vart så känner jag mig ändå ganska lycklig. Lyckligare än på länge. På ett vis känner jag mig skapligt nöjd med vart jag är någonstan i livet och nöjd med vad jag göroch gjort. Kanske det inte lätt mig längst alla gånger men jag vet att jag har visat för mig själv och för andra att jag kan stå upp för mig och fixa för mig själv. 

Jag är otroligt stolt över att jag kommit så långt i min personligauväckling. Jag har på de senaste året lärt mig att stå på egna ben inga som tar emot om jag faller. Jag har lärt mig att jag är starkare än vad jag trodde och jagv et att jag redan vart på botten och  kan inte hamna längre igen. 

Nu är de bara framåt. Även om jag känner mig stressad ibland över vad jag vill och hur jag vill göra saker så är jag trotts allt bara 20 och har tid på mig. 

Oj ve sentimentalt de blev nu så här mitt på dagen. 

Jag är allafall i Stockholm idag och jobbar, känns skönt. Simon är inärheten och skulle titta förbi och Rebecca skulle komma också. Rebecca och jag har en del att fixa idag så sjukt spänd.