kan inte beskriva en känsla jag inte känt på så länge,

Så ovärd dag, seg som fan och inget mer att säga än så.
Förutom när jag satt på bussen hem så var det två så sjukt irriterande pantionärer  de pratade så sjukt högt att jag höll på att dö... fyfan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0