frommyinside

Har fått låna en mig en Ipod nu så nu jävlar pumpad med hetsig, arg musik så jag blir pepp och förbannad så jag får mitt så jag sen kan ha kvällen i lugn och ro.


Nu får det nu vara nog men jag ska fört berätta en sak som fick mitt hjärta att göra ont.

---

Det är en vanlig dag på jobbet och det är dags för yttligare en klippning/ ny kund. Jag hälsar kunden välkommen och ber henne sitta i stolen. 
Eftersom det är jul så är det ett hett samtalsämne hos frissan nu och ett enkelt sätt att få kunder att prata.
Det är inte svårt att prata med kudner det är enkelt, egentligen, man frågar hur de mår hur, hur veckan vart, vad de gjort, vad de ska göra och nu då under julen pratar man mycket om julhandling och vad mans ka handla hur mycket osv.

Allafall, denna kund var en äldre dam, milt sagt, hon var gammal. Jag frågade vad hon skulle göra vid jul och sen kom vi in på Nyår. 

jag berättade att nyår var en av mina favorit tider på året. Älskar de stämningen ingen press osv. GILLART!
Hon berättade att hon också alltid älskat nyår och under alla år hade hon firat de ordentligt. 
Men sedan hennes man och väninnor gått bort en efter en så hade det blivit mer och mer ensamt. 
Hon berättade att det inte var så " ny års aktigt" att fira in de nya året vid tvn men att det inte fanns annat att göra. 

Jag blev ledsen av att höra det och tnkte mig mig själv om tusen år sittandes ensam på min favorit högtid vid tven. medans de ända jag hade (mina barn) firade de med vänner. Ja, för nyår firas oftas inte med familj utan med vänner.

- Jaha, sa jag med en obekväm röst. Det var nog bland de få gånger jag känt mig obekväm med en kund. 
- Men i år, sa hon med en gladare ton.  I år så ska jag inte fira det själv. 

Tydligen så har de organiserat en fest för gamlingarna i Slagsta om jag minns rätt. Där de gamla som inte har någon kan träffas på nyår och fira de tillsammans.  
De skulle tydligen vara ett gäng på 30-40 personer till och med som skulle komma de skulle dansa, äta och kolla på raketerna.

Jag tyckte att det var en så BRA ide och de som organiserar de är "hjältar" som fixar och ställer upp för de som inte har någon. 

Samtalet med kunden fortsatte och vipps så var det dags att ta betalt för mitt arbete, jag önskade henne god jul och gott nytt år. När jag la ner pengarna i kassan slog det mig.

Min mormor har ingen. Hon har heller inte kroppen med sig längre så hon kan dansa eller möjligheten att ta sig till festen för de gamla i Slagsta.
Hennes man gick bort för många år sedan och vännerna, ja när man i den åldern så har man inte många kvar.

Min farmor har farfar och farfar har farmor, men mormor vem har hon vart med vid års skift?

Jag har alltid vart så självupptagen med vad jag ska göra, krisa med kläder, alkohol och hur man ska ta sig från punkt A till punkt B. Jag skäms när jag tänker efter.

Mitt dåliga samvete sjöled över mig och det kändes hårt i hjärtat att jag i alla år var så självisk.
Jag har sett bilder hos farmor hur de firar de med varandra och ibland med vänner. Men mormor, vad gör hon?

Detta dåliga samvete har jag burit med mig nu under veckan och i år ska jag prioritera om.
Om mina lockar i håret inte blir perfekta eller att mitt hår blir spikrakt spelar inte sådan stor roll, för jag sak ta mig tid till att i år ta mig till min älskade mormor ge henne en nyårs blomma och tiden till fika och prat. 

Jag vill med denna lilla " historia" att ni andra tänker på era mor- och farföräldrar på nyår, högtiden vi firar med vänner, har de någon?

Annars ta dig tiden att ringa, skicka ett kort, gå över på en kaffe, saft med bulle eller ge en lite fin present. De är värt det!