I hate how you make me feel when I see you,

Om jag träffar vissa personer, oavsett om man pratas vid eller inte. Kan en känsla dyka upp i kroppen eller ett minne. 
Det är inte så på alla bara vissa..

Känner en ilska innom mig fast jag inte borde känna det, har inte hänt någonting idag som borde få mig att känna så här. Ibland kommer saker senare än väntat och jag har ingen runt mig som förstår gör saken bara mer frustrerande. Hur mycket jag än förklarar så kan jag aldrig ge dem känslan jag har inom mig. Jag kan aldrig berätta de jag känner, det finns inte tillräkligt med starka ord.
De hade ju vart bättre om smällen kom på en gång... Skulle vara lättare att hantera bara. Fuck va livet är jobbigt ibland. Hade vart lättare om jag hade en kopia av mig i garderoben som jag kunde plocka fram när jag behöver någon som förstår.. vore de inte bara för nice? Men den turen har ju ingen.


Känner bara en brutal frustration över allt, kan inte göra någonting åt "det"  Känner mig ännu mer iriterad över att jag blir så här alls. De är ju såklart en förlust för mig. 
Allt, ALLT, ALLT är frustrerande bara. Lack blir jag enbart på mig själv över de jag känner. Det har tagit över mig lite...



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0