frommyinside

Jag har otroligt svåårt att lita på människor. Kanske inte så att jag inte berätta saker, men jag delar inte med mig av vem jag är. 
Om jag kommer någon nära så kan jag medvetet eller omedvetet göra, säga eller bara dra mig undan. Jag vill nog bara inte ha folk nära mig.. inte känslomässigt allafall. Jag ahr få men mycket nära vänner, de är tillräkligt kännslomässigt spelför mig. 
Där med kan jag nog uppfattas som dryg, kall och "hård" De är nog inte så jag blev född men livet har gjort mig till det. 

Jag har haft de fittigaste av de fittigaste vännerna tidigare. Så nu kan jag nästan klippa innan jag hunnit se om de kan finnas något finnt där inne. Ja och när de kommer till karlar, ja låt mig säga så här jag har väl hittat topen av AS i den här världen. De är käft smäll på käft smäll.... mother fuckers. 
Är på bajs humör kanske är de mensen som kommer men fyfan! KÄnner bar att jag vill få ut skit. Jag har blivit så sjukt duktig på " andas, andas... han/hon/dem är inte värda de, walk away, walk tha fuck away! "