Till en av jordens finaste killar,

Simon var lite besviken på mig att jag inte ägnade ett inlägg till honom på hans födelsedag. Jag brukar göra det åt mina vänner när de fylelr med just den dagen och degarnan innan och efter var jag inte på mitt vanliga bloggmud så blev inget. 

Tänkte istället göra ett nu, menar ju bättre sent än aldrig, right? 




Simon är en av få männsikor som jag känenr som kan ha kul med sig själv. Han är den typen som skrattar åt sina egna skämt.. högt, berättar samma sak om och om igen men ändå tycker han att de är lika roligt. Men de är nog den biten av han som jag tycker är mest hilarious med honom. 

Jag coh simon har inte alls känt varandra länge, inte för att låta sån men jag är förvånad att jag släppte in honom så mycket så fort. Jag litar inte på folk. Jag tycker att nästan alla är fuck face och svikare. Min historia med vänner är väl inte den bästa.
Men de har vart någonting med Simon som bara är så jävla underbart. Han har funnits för mycket väldigt mycket. Jag har gått igenom ett tufft halv år och jag vet inte om jag hade klarat de lika bra utan han. Han har ställt upp med sallskap, sov kompis och en axel att gråta på. Han har bevisat om och om igen vilken genuint fin männsika han är och hur jävla snäll och bra han är. 

Inte nog med att han skrattar åt sina dåliga skämt så gilalr jag han för att han r verkligen sig själv och leker inget. Jag kan vara mig själv till 100%, om jag är glad så är jag det på mitt vis, flummar och skrattar, är jag ledsen så gråter jag för han trotts min fula "gråtmin" eller är jag är så kan jag använda mig av de fula orden utan att han bryr sig han lyssar och ser glad ut.
Han är verkligen öppen och ärlig, säger vad han tyker och känner och vi har nästan samma värderingar. Vi har starka åsikter och har inge problem med att dela de med varandra. Simon är den där vännen som man aldrig vill förlora. Och trotts om de skulle hända att vi inte ses på ett tag så skulle de vara precis som valigt om vi möttes igen. Som om ingen tid gått förlorad. 

På kort tid han han kommit till att bli en bästa vän, en del av mig och jag älskar han för den han är. Helt galet underbar och kan alltid få mig att skratta. 





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0